Else
Språkspecifikt namn:
Växtsätt: Buskros
Grupp: Spinosissima
Höjd cm: 120-180
Färg: Röd, rosa
Vinterhärdighet Finland: ?
Vinterhärdighet Sverige:
Doft: 4
Rosen har sannolikt köpts från någon plantskola i Kyrkslätt till Sjövik gård vid Pickalavikens strand ca år 1910 . Till gården köpts växter från St Petersburg och rosen kan också vara därifrån. Fru Else Koebe (Köbe) har gett uppgifter om rosen, hennes mormor var värdinna på gården.
”Else” sklarade sig också från Porkkalas ”hyresgäster” och ett rotskott av den växer hos fru Koebe i Esbo på en mycket skuggig plats. Busken är ca 1,5 m, tät också då den växer i skuggan, vek vilket kan bero på skuggan. Den har inte långa upprätta skott som ’Midsommarbruden’ utan växtsättet påminner närmast om midsommarrosen. Den har också rödskiftande unga skott med rikligt taggar, både större och mindre . Versoja on äkkiä vaikea erottaa ’Juhannusmorsiamen’ versoista, vaikka pensaat kasvavat vierekkäin.
Vanligen har bladen högst 5 småblad, småbladen sitter längre från varandra än hos ”Midsommarbruden’, de är rundare, ofta helt runda i ändan, mindre, och på undersidan av mittnerven finns alltid glest med taggar. De basala småbladen är ofta av olika storlek eller så saknas det ena.
Sätter rotskott, har inte lidit av kölden i Vichtis, men ytlig mjöldagg förekommer på hösten. Det påverkar inte buskens välmående eller blomning. Knoppen är helt slät från blombotten till foderblad. Foderbladen är något längre än knoppen, i spetsen på dem kan finnas en 5 mm sågtandad bladflik, som ibland är förgrenad.
Blomman är 4,5-5,5 cm i diameter, klart mindre än hos ’Midsommarbruden’. Också blombotten är smalare, varför blombasen blir smal. Fullstora kronblad finns i tre lager, ca 15 st, dessutom fler än fem smala korta flikar. De stora kronbladen är vanligen djupt kluvna i ändan och mycket konvexa speciellt de inre skikten, och böjer sig i början utåt bara från sin yttre kant när blomman slår ut. Sålunda håller blomman länge sin bollform så att ståndarna inte syns genast. De små kronbladen växer ofta inne bland ståndarna, till och med inne i pistillerna, och i kanten på dem kan ståndarnas strängar vara fast. De kan fylla hela centrum av blomman så att pistiller och ståndare inte alls syns. I bästa fall påminner blomman om en centifolia, där skålen som bildas av de yttre kronbladenär tätt fyllda av de små kronbladen. Bland pistillerna kan det finnas några mm stora eller längre ljusgröna pistillblad eller så kan till och med hela pistillgruppen vara omvandlad till en stacklik knippe av pistillblad, som hos rosen ’Williams Double Yellow’. De finns en stor variation mellan blommor på samma buske. En del blommors pistiller oc ståndare är i snygga grupper och syns mellan kronbladen. Blommorna på moderbusken i Esbo, som växer i skuggan, är sådana.
Blomman är blekrosa, men jämnt, inte fläckigt och ojämnt som hos ’Midsommarbruden’. Inte heller utsidan är lika vit. Doften är god och stark om ock med lite lusdoft, men där finns en behaglig sidodoft, som saknas hos ’Midsommarbruden’. Blomning nästan samtidig med midsommarrosen och ’midsommarbruden’. Den räcker lika länge hos unga buskar.
De finns stor variation i nyponen som en sannolik följd av variationen bland blommorna. Många blommor är på grund av pistillbladen helt eller delvis sterila. Sålunda bildas det i Vichtis bara hälften som mycket nypon som hos ’Midsommarbruden’. Deras form är ofta rund, till och med avlång och asymetrisk, då det finns frön bara längs en sida av nyponet. Ett ordentligt utvecklat nypon är något plattrunt, bredast på mitten, inte fullt så stort som hos ’Midsommarbruden’.
Foderbladen står separat rakt ut från nyponets runda yta, det finns ingen halsdel, de pekar rakt fram som ett knippe. Nyponets skaft är ungefär så långt som två nypon, lika mörkt rödbrunt som nyponet och betydligt förtjockat vid fästet till nyponet. Skaftet kan vara tjockare än grenen det är fast vid. (JJust ett sådant här nypon är avbildat i Rosenbladet 1/97, i början av pimpinellaspalten.)
Är ”Else” en äkta papularos?. I skotten och bladen syns inga skillnader och deras nypon är identiska också ifråga om tillfällig snedhet. Hos papularosen finns också bladlika pistiller som hos ”Else”. ’Papulas’ blommor är klart mindre, i medeltal bara 4-5 cm i diameter och den bildar alltid rikligt nypon .
(Aila Korhonen)
Bilder. 1. Anneli Tervonen, Alavieska
2.-3. Matti Kulju, Oulujoki
